Från manuell till maskinell fältmätning
Vi ser hur maskinell fältmätning stegvis tar över delar av den mätning i fält som länge byggt på mätlag ute i spår, vägområden och ledningsschakt. Istället för manuellt arbete monteras sensorer på fordon och drönare som rör sig längs järnväg, väg, ledningsnät och utför mätning löpande när trafiken ändå är igång. För er som beställare betyder det att beslut inte bara grundas på enstaka mätkampanjer utan på ett mer kontinuerligt digitalt underlag.
Skala och täckning när data samlas in maskinellt
I traditionell fältmätning är varje extra kilometer en fråga om fler timmar i fält och mer tid i trafikmiljö. Med maskinell fältmätning kopplar vi i stället mätningen till tåg, servicefordon och andra fordon som redan rör sig i infrastrukturen. Här på Atritec mäter vi årligen in över 14 000 kilometer järnväg och hundratusentals kodsatta objekt, och uppdrag för vägnätet omfattar omkring 50 000 kilometer vägbana. På årsbasis innebär det tiotusentals kilometer inmätta sträckor, mer än 21 500 miljarder mätpunkter och över en halv miljon kodsatta objekt som kan analyseras i samma sammanhängande datamängd. När samma teknik används för både väg och järnväg kan ni få en samlad bild av anläggningen utan att öka antalet mätlag i motsvarande grad.
När mätningen utförs maskinellt skapas stora datamängder. Fordonsburen laserskanning, 360-gradersbilder och linjeprofilscanning kombineras till punktmoln där spårgeometri, vägyta, sidoområden och objekt längs sträckan framträder i detalj. Genom en egenutvecklad datapipeline filtrerar vi bort överlappande information och kvalitetssäkrar läget mot referensnät och kontroller. Därefter genomför vi en geodetisk analys som kopplar resultaten till modeller, toleranser och tekniska krav, så att data från maskinell inmätning blir direkt användbar i projektering och förvaltning. För många av er innebär det att samma dataset kan användas både för nya investeringsprojekt och för att följa upp utfört underhåll över tid.
Arbetsmiljö, säkerhet och perspektiv från mark och luft
En tydlig skillnad mellan maskinell fältmätning och traditionell fältmätning är hur mycket tid och personal som behöver vistas på “fältet". När mätutrustningen sitter på tåg, vägfordon eller drönare kan samma mängd mätdata samlas in med färre personer i fält och kortare exponering mot trafik. Drönare ger dessutom en kompletterande vinkel ovanifrån där portaler, kontaktledningar, broar och bebyggelse syns i samma dataset, något som underlättar digitala platsbesök, inventering och projektering. Samtidigt kan ni i efterhand gå tillbaka till samma mätning och kontrollera detaljer utan nya resor ut till anläggningen.
När traditionell mätning fortfarande är rätt val
Maskinell fältmätning ersätter inte all traditionell mätning. I trånga miljöer, tunnlar eller tekniskt komplexa knutpunkter kan totalstation, GNSS och handhållen laserskanner fortfarande vara praktiskt. Vi använder ofta maskinella metoder som grundlager som ger överblick över långa sträckor, medan riktad fältmätning med mätlag används där enskilda punkter kräver särskilt hög noggrannhet eller där objekt är skymda för sensorerna. På så sätt kan ni kombinera bredden i den maskinella insamlingen med fördjupad geometri på kritiska platser.
Så kan ni utveckla ert arbetssätt
För organisationer som ansvarar för järnväg, väg eller ledningsinfrastruktur ger maskinell fältmätning möjlighet att gå från projektvisa mätkampanjer till återkommande mätcykler. Ett första steg kan vara att kartlägga var ni i dag använder fältmätning och vilka beslut som baseras på mätdata. Därefter behöver krav på maskinell fältmätning skrivas in i upphandlingar och resultaten kopplas till era befintliga system för projektering, underhåll och förvaltning. När grunden är lagd kan fältmätning ge ett tydligare beslutsunderlag, och ni är välkomna att kontakta oss för att diskutera hur en lösning kan utformas för era projekt.